Om empiriskt grundade påståenden i analytisk filosofi

• i den här artikeln kommer jag att granska vad som händer när exempel och faktapåståenden förs över ämnesgränserna. Jag kommer närmare bestämt att undersöka vad som händer när ett empiriskt grundat påstående tas från psykologisk eller kognitionsvetenskaplig forskning och används i filosofisk. Företrädare för de båda disciplinerna skiljer sig åt vad det gäller kunskap och erfarenhet. dessa skillnader ger upphov till ett antal problem, precis som i fallet sventon och hubbard ovan. Jag kommer först att skissera några vanliga missuppfattningar som filosofer och psykologer har om varandra. sedan diskuterar jag hur empiriskt grundade påståenden faktiskt används i analytisk filosofi: för att illustrera ett fenomen som bör utforskas närmare, för att sätta vår intuition på prov eller som bevis eller motbevis för ett påstående. i samband med detta diskuterar jag också de svårigheter som kan uppstå: att missuppfattningar sprids, resonemang baseras på felaktig eller föråldrad forskning, och att fakta som stödjer en position ges betydligt mer utrymme än fakta som talar emot den.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Filosofi (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Philosophy (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology -- Psychology (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

kap (ämneskategori)

vet (ämneskategori)