Barn som anhöriga i primärvården : En enkätstudie med kliniskt verksamma medarbetare i Region Värmland

• Barn och unga upp till 18 år som lever i familjer där barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom, har missbruksproblem, utsätter barnet eller en närstående för våld eller oväntat avlider omfattas av begreppet barn som anhöriga. Barnen har en förhöjd risk att utveckla egna psykosociala eller psykiska problem. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården beaktar deras behov av information, råd och stöd. Sedan drygt tio år sedan finns en bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen om detta (HSL 2017:30, 5 kap. 7§). Primärvården har unika förutsättningar för att identifiera och stödja dessa barn, men forskningen inom området är hittills mycket begränsad, både nationellt och internationellt.Studiens övergripande syfte var att följa upp en tidigare kartläggning av kliniskt verksamma medarbetares kunskapsläge och arbete med barn som anhöriga samt att ta fram ett forskningsbaserat kunskapsunderlag för Region Värmlands fortsatta arbete med barn som anhöriga i primärvården där medarbetares erfarenheter tas tillvara. 133 kliniskt verksamma medarbetare inom primärvården i Region Värmland deltog i en digital enkät. Endast två tredjedelar av deltagarna angav att de känner till bestämmelsen och ännu färre kände till Region Värmlands rutin VIDA RUT-26224 som reglerar arbetet med bestämmelsen på regional nivå.  Efter att ha tagit del av bestämmelsens innehåll ansåg en majoritet av deltagarna att alla patientgrupper förekommer på vårdcentralen. Men endast hälften uppgav att de själva har träffat någon av dessa patienter under den senaste månaden. Av dessa hade en majoritet även frågat om patienten hade barn i hemmet, och cirka en tredjedel av dem som hade frågat uppgav att insatser för att möta barnets behov hade planerats eller genomförts. Medarbetarna gav en rad förslag för att utveckla arbetet med barn som anhöriga i primärvården. Kompetensutveckling, implementering av lokala rutiner på vårdcentralen och samverkan med andra parter nämndes.Jämförelsen med en liknande studie från år 2013 visade att tendenser till en positiv förändring över tid kan noteras. Det gäller främst att en högre andel av medarbetarna tycks ha frågat om familjesituationen inklusive att identifiera om hemmavarande barn finns, dels att en högre andel därefter tycks ha tagit upp frågan om barnets situation och behov av stöd. Med tanke på att det är tio år mellan undersökningarna och att lagstiftningen på området under den tiden har skärpts hade tydligare skillnader kunnat förväntas. Sammantaget kvarstår istället många av de brister som tidigare identifierats.Arbetet för barn som anhöriga behöver intensifieras och anpassas till primärvårdens specifika förutsättningar. Barnens behov av information, råd och stöd beaktas även här. Primärvården skulle framför allt kunna fokusera på att identifiera barn som anhöriga, att öppna upp för samtal med den vuxne patienten om barnens situation och att utveckla fungerande samarbeten för de barn som behöver fortsatt stöd. Även korta interventioner som ges på vårdcentralen och informationsmaterial med lokal anknytning behöver utvecklas och användas i större utsträckning. För detta behövs kompetenshöjande insatser. Det är även viktigt att följa upp och utvärdera arbetet, till exempel genom systematiska utvärderingar eller samverkansprojekt.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology (hsv//eng)

Nyckelord

Psykologi

Psychology

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

rap (ämneskategori)